Underbart program på SVT – Denniz Pop i centrum

För ett par veckor sedan sände SVT 1 ett av programmen i serien om svensk popmusik, där mycket av fokus låg på geniet Denniz Pop. Har du missar detta, gå in på SVT Play och kika på det hela, magiskt. jag gjorde några skärmdumpar på det mest intressanta och bkuder på det här. Tack SVT!

Denniz Pop
Big Brother Disco
Big Brother Disco
En ung DJ Monica Bergnark
Monica idag, still going strong.
DP
Stonebridge, som jag jobbade med på Patricia.
Stonebridge
Swe-Mix
René Hedemyr
Rob n Raz & Leila K.

Kayo

DP
DP
Dr Alban

 

DP
Dr Alban

DP
DP
Denniz Pop och E-Type
E-Type
Max Martin

Max Martin
DP

DP

DJ Monica Bergnark bskriver det bäst själv:

Nu kan du höra alla 6 delarna av ”DET SVENSKA POPUNDRET” på SVT Play. Sändning varje onsdag i SVT 1 kl 21.00. En fantastisk serie på där jag har äran att medverka i del 3 – ”Hitkrattan och Cherirongubben”. Är så stolt att jag spricker! Att ha varit med på banan sedan mitten av sjuttiotalet och fortfarande få spelningar är obeskrivligt fint. Tack Sydney för att du var min gode vän, för att du alltid gjorde din grej och för att du skapade det vi idag kallar svenskt klubbliv ❤️ Tack Mats Nileskär för att du är min vän och för att du banade vägen för urban music med tighta Soul Corner’s i Sveriges Radio ❤️ Tack kära Dagge för att du var min vän och för att du skapade den Svenska musikaliska hitmaskinen – utan dig inget dansgolv ❤️ Tack alla DJ’s och musikproducenter som sprider alternativ musik och som gör sin grej. Tack SVT för ett oerhört bra arbete och för att jag får vara med samt tack alla som tittar på programmen. Kanske ska lyda Dagge och äntligen börja släppa mina alster! I’m happy!! ❤️❤️❤️

#densvenskapophistorien #svt #djmonicabergmark #dj #djlife #sverigesradio #ljuddesign #producent #fairlightevo #braunervm1 #neve #protools #avid #ntp #cadenza #infunkwetrust #love
Vi gjorde inspelningen i studion där jag jobbar på Drama Sveriges Radio. Det känns extra fint att mitt favoritsystem Fairlight Evo fick vara med.

Claes ”Discoguy” Breitholtz Widlund – Han Borde Ha Varit Med I Boken


Bilden ovan: Discoguy med två av sina dyrgripar, En av Tom Moulton signerad platta och Orlando Riva Sound med ”Body To Body Boogie”.

DISCO GUY

Visst blev jag extremt nyfiken när det dyker upp en kille med webnamnet ”Discoguy” och som dessutom har två hemsidor med namnen
http://www.disco-disco.com  och http://www.discoguy.se.
naturligtvis finns han även på Facebook under Discoguy Disco-Disco

Fast egentligen är det mest rättvist att låta honom själv berätta, så här får du ordet, Claes ”Discoguy” Breitholtz Widlund:

-Den allra första låten som fick mig att börja ”ticka igång” på Discomusik, var ”Lady Bump” med Penny McLean. Året var 1976 och jag var då bara 9 år ung.
Disco blev min ”första kärlek” och sedan rullade det bara på. Det tar liksom aldrig slut, jag hittar ”nya” låtar som jag aldrig hört förut och olika fascinerande detaljer i soundens uppbyggnad. Just att Discon är upplyftande, glad och mer positiv än många andra genres, passar mitt kynne.

Efter några fler år på nacken, lyssnade jag även på radio, spelade in kassettband med favoritmusiken och när större veckopeng… och egna pengar tillät, fick jag råd att köpa fler och fler skivor. Sedan började min omgivning att kommentera att min samling var rätt bra, så de undrade om jag kunde spela på olika tillställningar.

Den första ”riktiga” spelningen jag minns, var när jag tillbringade en sommar nere i Torekov, Skåne. Där fanns en Folkpark, Strandparken. Båtklubben hade fest men den bokade Discjockeyn dök aldrig upp. Jag var samtidigt kompis med Jonas Åkerlund, som bodde i huset bredvid mig och Jonas tyckte att vi två tillsammans hade tillräckligt med plattor för att klara av uppdraget. Jag hade naturligtvis de flesta skivorna hemma i Stockholm men hade ändå köpt så pass mycket under sommaren, att det nog skulle räcka.
Samma Folkpark hade även live-artister då och då. Jag mins väl Steve Kekana med sin hit ”Raising My Family”.

Tillbaka i Stockholm, fanns det i början av 80-talet en rullskridsko klubb, Marbles Club, som arrangerade ett rullskridsko-disco ute på Djurgården, där jag spelade alldeles utanför Skansens Bergbana. Jag fortsatte utöka spelningarna med privata fester och liknande arrangemang, dock inte så mycket på klubbar.
Har även varit i Göteborg några gånger och spelat på lördagsklubben Club Beat, som ligger i Nefertiti, nära Universitetsområdet. Där blandas Disco och Funk till en skön dansmix.

I och med att jag samlat och sökt låtar och plattor under många år, är det speciellt kul att under en spelning kunna plocka in sådana låtar som jag vet fungerar perfekt på dansgolvet men som ändå inte tillhör de mest kända ”standard-discolåtarna”, låtar som jag tydligt ser och hör att folk kommer på sig att de hört någon gång, men inte vet vad de heter.
Ett par sådana låtar är ”Odyssey pt 2” med Johnny Harris och ”The Break” med Kat Mandu.

Några personliga favoriter: Orlando Riva Sound med ”Body To Body Boogie” och även Love Unlimited Orchestra (Barry Whites sidoprojekt) med ”High Steppin’ Hip Dressin’ Fella (You Got It Together)”, samt Ashford & Simpson med ”Bourgié Bourgié” (även inspelad av Gladys Knight, John Davis m.fl.)

Nu med den digitala tekniken, är det kul att, när tid finnes, kunna leka lite med befintliga låtar och mixa om dem som jag vill ha dem. Just nu lattjar jag lite med Karen Youngs Disco-smash ”Hot Shot”. Får se vad det blir…

Många undrar naturligtvis hur jag fick namnet ”Discoguy” ute på banan.
Det hela kom sig av att när jag en gång i forntiden skulle skapa min hemsida, då fanns det något som hette ”PASSAGEN”, som hade ett forum där man kunde skapa websidor. Detta var runt 1996/97. Man var dock begränsad till max 8 bokstäver. Jag ville egentligen döpa sidan till ”Disco-Inferno” men det blev ju för långt. Till slut valde jag Discoguy och har levt med det sedan dess.

 

Även web-sidan har levt sedan dess. Initialt var den bara skapad för att jag ville lära mig lite html kod för att se hur det funkade, därifrån har den bara växt över tiden. Jag skrev enkelt om Disco och lite favoritlåtar, sedan fick jag tag i Mel Cheren som ägde West End Records och gjorde en mindre intervju med honom, följt av en av hans gamla artister – Taana Gardner och sedan rullade det bara på så listan är nu lång med artister, DJ’s/remixers, skivbolags ägare och andra som jag intervjuat genom åren. Artister som; Gloria Gaynor, Loleatta Holloway, Jocelyn Brown, Anita Ward, Linda Clifford, Meco, Peter Brown, Candi Staton, Dimitri From Paris, Frankie Knuckles med flera. Jag var även först att intervjua Tom Moulton för webben och har varit hemma i hans lägenhet och varit med när han mixat om låtar.

Tack vare min hemsida så fick jag även frågan om jag kunde skriva en introduktion till boken DISCO av Disco Patrick & Patrick Vogt. En tung, tjock bok som visar massor av klassiska Disco skivomslag.

Ett exempel på den höga bildkvaliteten i boken.
Jag fick själv äran att skriva förordet till boken:
Låt mig då bara avsluta med tipset att gå in på länken HÄR:
så får du en riktig genomkörare i den spellista med ett blandat, inte alltid så välkänt men dansant innehåll, så får du höra en bråkdel av min skivhylla innehåller.
Tack för mig!

Photos: Peter Ortvik

Minns du dessa Disco-tjejer? – Dansanta låtar

Discomusiken har sett många välsjungande tjejer, som tangerat allt från soul, gospel, funk och pop.
De mest kända behöver ingen närmare presentation men i mitt minne har detdykt upp ett par inte så välkända namn, som absolut inte får glömmas bort (visst…det finns många fler…). Anledningen är delvis att jag för skojs skull börjat spela gamla mixtapes i äkta kassettformat (har över 800 sådana).
I veckan fastnade jag speciellt gör dessa damer:

Ullanda McCullough med låten ”Rock Me” som du kan lyssna på HÄR.

Janice McClain med ”Janice McClain – Smack Dab In The Middle” som du kan höra HÄR.
(Hör du lite likhet med ”I´m Every Woman”..?)

Innan Discon kom, fanns släpptes en höjdare redan 1972 med funkiga Lynn Collins: ”Think (About It) Lyssna HÄR.

Låt os inte glömma bort Candi Staton, som innan hon ramlade in i religiösa grubblerier, hann med flera sköna dansgolvshits, bland annat den oförglömliga ”Young Hearts Run Free” som du kan höra HÄR.

Randy Crawfords största insats för dansgolven, var tillsammans med jazzfunkgruppen The Crusaders. Lyssna på deras klasiker ”Street Life” HÄR.

Hoppas något av detta föll dig på den så kallade läppen…mer kommer.

Igår: Smygpremiär för filmen STUDIO 54 – The Documentary

Igår kväll hade vi nöjet att bli inbjudna av vår gode vän Stefan Bori´c till den smygpremiär han fått två extra biljetter till fån AMEX.
Dokumentären om Studio 54 lämnar inget övrigt att önska. Man får sig till livs hela historien om grundarna Steve Rebell och Ian Schrager och hur de byggde upp ett succéimperium, som de sedan själva raserade genom…ja det får du själv se i filmen… för det gör du väl?
Här kommer några relevanta bilder, både från evenemanget och från Studio 54´s storhetstid (credit Getty Images).

PS I min bok berättar jag själv om mitt besök på Studio 54 vid Halloween -78.
Där finns även bilder från den lilla kamera jag lyckades smuggla in…

Filmpostern på biograf Skandia.

På plats var även Haide Westring, tidigare dörrvaktsikon på Café Opera mellan åren 1982 och -94.

Den här tjejen blev glad efter att ha vunnit ett signerat ex av boken Disco Night Fever, då hon råkat välja plats 54 i salongen. Tänk vad vi är påhittiga…”Ti-hii…”

Studio 54´s grundare och ägare, Ian och Steve.


Diana Ross dansar loss.

Studio 54, nyår 1979.

När Discofabriken tittade bakåt för att skapa nytt

När man inom Discofabriken började tappa inspirationen på att få fram nya låtar, vände man i stället blicken bakåt, mot det tidigare 1900-talet.

man Discofirerade gamla Rag-time låtar och kikade även på de hits som glorifierade USA under och strax efter 2:a världskriget. Detta gjorde att swing- och bugg-danser dök upp på våra Discon..där de yviga dansparen ofta massakrerade sina dansgolvsgrannar i sin iver att visa upp sina kunskaper.
Här kan du se några sådana exempel:


Bette Midler slog igenom med covers på två riktigt gamla klassiker,
”Boogie-Woogie Bugle Boy” och ”In The Mood”.
In The Mood, lyssna HÄR!
Boogie Woogie Bugle Boy, lyssna HÄR!


Här ett anonymt studio-hopplockband som gick ända tillbaka till låtar som
”Alexander Rag RimeBand”-varianter. Inget att yvas över eller att minnas…


Phylicia Allen körde len del med Josephine Baker-styling men hade en så pass bra röst att hon även skulle stått sig väl utan tributelåtar som ”Josephine Superstar”. Hennes Discomedley med bl.a. ”Two Loves have I” håller än.
Lyssna på Pjylicia Allen HÄR!


Rita Jean Bodines LP-omslag är riktigt coolt. Hennes råa röst smälter samman nu-och då till ett klart vasst album, värt att lyssna på även idag.
Lysssna på hennes version av funkiga ”Lickin´Stick” från 1974 HÄR!


Läs texten mere till vänster på omslaget…den säger det mesta…

Avslutningsvis, ytterligare en hyllning till den fantastiska Bette Midler, här med sitt debutalbum, ”The Divine Miss M”som innehöll klassiker som ”Leader Of The Pack”, Delta Dawn” och ”Friends”.

När Michael Jackson fick feeling, snodde han lite ”Soul Makossa”

På några av Michael Jacksons låtar, kan man höra hur han helt plötsligt och till synes omtiverat drar igång och sjunger ”Mama ku mama sa, mama ma ku sa…”. Var fick han detta ifrån mån tro`?

Jo, med all säkerhet från gruppen Afriques dans-hit från 1973, med just titeln ”Soul Makossa”.
Visserligen hade Manu Dibango gjort en låt med samma titel säsongen innan men den hade vare sig dansbeat eller bra tryck, så jag satsar mina pengar på Afriques låt.
Du kan förresten höra den HÄR!

Paul Jabara – Den ”okände” Discohjälten

Paul Jabara dog redan 1992, endast 44 år ung. Om du inte hört talas om honom alls, kanske du i varje fall känner igen Donna Summers hit ”Last Dance från filmen ”Thank God It´s Friday”, som Paul skrev åt henne.
Han var även co-writer till The Weather Girls episka ”It´s Raining Men”.

Han släppte tre album, som naturligtvis alla finns i min skivhylla-
På det första, ”Shut Out”, finns ett härligt Disco-medley, ”Shut Out)Heaven Is A Disco”, där han, efter att ha blivit nobbad i dörren på Discot, åker hem och lyssnar på Donna Summer, som i låten svarar och tröstar honom. En kul och annorlunda twist på hir man involverar sina kända vänner…

Det är på album nummer vå, ”Keeping Time”, som hans Donna Summer-hit  ”Last Dance” med egen sång.

Det tredje albumet, ”The Third Album”, har en A-sida där tre låtar bildar en slags story. Från ”Disco Wedding” via ”Honey Moon” till ”Disco Divorce”, avhandlas ett äktenskap på 20 minuter.

På den andra sidan finns bland annat ”Never Loose Your Sense Of Humor”, i vilken Donna Summer gör ytterligare ett vokalt inhopp.

Här nedan kan du lyssna på några av låtarna:
Paul & Donna Summr: Lyssna HÄR!
Honeymoon (in Puerto Rico), lyssna HÄR!
Shut Out, Lyssna HÄR!

Odiskutabel Saning: Undisputed Truth ytterligare ett genidrag från Whitfield

Det tål att nämnas igen: Gruppen som lyftes av Norman Whitfield, The Undisputed Truth, knöt ihop en danshitsäck fylld med godsaker. Jag har självklart sparat deras fem album jag vårdat ömt genom åren.

Här är ett par spår du inte kan vara utan, lyssna och njut!

Law Of The Land, lyssna HÄR

Ungena Za Ulimwengu (Unite The World) Friendship Train, (lyssna sittande) HÄR

SAMSUNG CSC

 

 

Endless Summer – Donna håller än


– Summer Is Still HOT!
Ja, så skulle man kunna säga i år…i dubbel bemärkelse.

Om du inte redan upptäckt Disco-Divan Donna Summers russin i hennes alla tårtor under den fantastiska karriären som sträckte sig mellan åren mellan 1874 0ch 2012, så är det dags att uppdatera dig här och nu.

Inga långrandiga fakta, det kan du få på annat håll. Bara de låtar som verklige visar på Miss Summers storhet inom både sång och hennes känsla för dramatik i sångerna, vilka ofta var komponerade i samarbete med Georgio Moroder och dennes parhäst Pete Belloto.

– Den allra första singelhiten ”The Hostage” Lyssna HÄR!
– Största Discohiten, en odödlig floorfiller, ”I Feel Love” (Patric Cowley remix)  Lyssna HÄR!
– Duetten med Barbara Streissan, ”Enough Is Enough (No More Tears). Lyssna HÄR!
–  ”I Don´t Wanna Get Hurt” prod av Stock/Aitken/Waterman. Lyssna HÄR!
– ”Last Dance”, en riktig sista-låten-klassiker. Lyssna HÄR!
– Filmmusik: ”Theme From The Deep”. Lyssna HÄR!
– McArthur Park Suite. Orkar du hela? Det är den värd. Lyssna HÄR!